Tänkte faktiskt börja med sanningar om mig själv som jag har gått igenom här i livet eller vad jag går igenom.

Detta vet knappt någon om mig, bara några få och knappt någon som reagerade.

Allt mer började år 2006 alltså 7 år sedan i år, jag började skada mig själv allt mer och gjorde mig illa på så många sätt som inte går att sätta ord på, jag började svälta mig själv och jag började göra massa andra dumma saker emot mig själv som kroppen fick lida utav att jag var så dum för jag aldrig fick chansen för att få vara mig själv för då blev jag bara nertryckt eller mobbad för den jag var vilket jag har blivit i de flesta åren som jag har levt.

 - Ingen såg eller hörde mig eller det jag sysslade med, de dagliga orden jag fick höra var att hur tjock jag var och ful och äcklig när jag vägde 55 kg, jag började allt mer svälta mig och till sist så var jag tvungen att börja äta ändå tillsammans med familjen för annars tog de mitt internet och min dator och på den tiden var datorn med internet allt för mig, för den fick mig att koppla bort allt nästan, all musik och alla människor man snackade med där.

Jag ropade allt mer på hjälp men ingen lyssnade eller ville kanske inte höra mig, allt mer så började jag försöka förklara för mina föräldrar att jag verkligen inte klarade av att äta för då vände det igen och jag började spy, men dom lyssnade inte och efter varje måltid nästan fick man springa in på toaletten och då var det tid för att spy igen, jag spydde antingen självmant eller några få gånger fick man hjälpa det upp.

Dagligen så stod man framför speglen och intala mig själv hur fet och ful jag verkligen var och att jag skulle verkligen ändra på vad alla andra sa om mig för jag ville ju också vara vacker och om det krävdes att man gick ner i vikt så skulle jag fixa det, och efter ett bra tag fixade jag det och nu idag kan jag säga att jag ångrar det faktiskt, för har aldrig mått så dåligt i psyke och kropp även själen för att jag intala mig till något sånt galet.

2007 närmade sig och jag hade redan tappat en hel del kilo och då vägde jag 50 kg, var hälsosamtal eller möte hos skolsystern slutade med att dom skulle ta vikt på mig, men när det var dags så stack jag därifrån för jag sa alltid att jag duger inte som jag är, allt mer svält och slängde bara i mig massa godis som blev min mat om jag kunde äta, väl 2008 var jag nere på 45 kg och var en 164 lång - minns så väl 2007 hur många gånger jag fick åka in på sjukhuset för jag fattades näring och energi, några gånger blev man inlagd och det kändes som aldrig skulle komma upp.

Kommer så väl ihåg när jag och min vän Malin hade gått till Åstorp ifrån Kvidinge för att möta hennes kille hon var tillsammans med då och vi gick inom statoil för handla något att äta och då hade jag själv handlat en baguett och en ramlösa citrus för att kunna svälja ner maten men hann ta två tuger sen var det direkt dags att springa in på toaletten och jag spydde och jag minns det för jag spydde blod samtidigt som jag fick panikångest och hela halsen var uppriven så vi åkte in akut med mig och där blev jag inlagd med dropp fast tro mig dom fick kämpa in i det sista för att lyckas ge mig näring för jag ryckte av nålen flera gånger men till sist gav jag med mig för annars hade jag inte fått komma hem så tidigt som jag fick göra.

- vilket som räknas som undernärd, men det var jag för dum och för trög för att inse att det verkligen var.

Nu idag när jag blickar tillbaka så ångrar jag verkligen det, och den enda gången jag har vägt mer än 60 kg var när jag väntade sonen och nu idag väger jag nästan 58 kg, vilket folk tycker är jättebra men själv så kämpar jag för platt mage och inte ha kvar de lilla döda hud jag har kvar efter graviditeten.

Än idag är jag inte helt nöjd med mig själv och skulle jag kunna få chansen att ändra lite på mig så gör jag det så gärna, men nu idag kan jag hantera allt mycket bättre än vad jag kunde göra då. 

Låten som fick mig att öppna upp ögonen nu på senare dagar att det jag höll på med förut var jag inte ensam om och att det jag höll på med var inte bra och att ingen försökte söka hjälp för att hjälpa mig vet jag helt ärligt inte varför. Men människorna var kanske alldeles för rädda för att verkligen för att hjälpa mig? För jag var så otacksam och ingen kom knappt innan för mitt skal, jag var fast i mig själv och ingen kom knappt innan för mitt inre. Psykologer visste aldrig vad de skulle sätta för diagnoser eller vad man ska säga på mig mer än en djup depression och panikångest och grov panik och ätstörningar och inga bra tankar.

PAUS!

Vet helt ärligt inte hur många som har försökt nå mig via internet, men som sagt vill bara att alla ska veta speciellt folk som snackar med mig ofta annars att jag har tagit en paus ifrån allt som har med internet att göra, kommer kanske ha denna blogg igång ibland men kommer som sagt inte orka med så mycket uppdateringar som alltid innan.

Detta är min terapi, men samtidigt min dagbok med både bilder och händelser, samt en blogg som kommer handla om allt som händer med mig runt om kring. samtidigt som mitt familjeliv och livet med mig själv.

Vill bara att alla ska veta att jag har tagit en paus ifrån allt som har med internet att göra, för orkar inte så mycket med det mer känns som det tar för mycket av min energi och det är faktiskt inte med internet jag vill spendera upp all min energi, för den vill jag faktiskt ha kvar till så mycket annat som de viktigaste jag har och det är min son och min egna fina familj.

Allt flyter på som det ska för mig i mitt liv, går i skolan bara i två dagar i veckan sen resten av dagarna har jag praktik på ett ställe där som jag trivs och där de behandlar mig som en helt vanlig människa och dom ger mig respekt och dom får min respekt för att de behandlar mig bra,  så efter lite samtal så blev allt ännu bättre.

Allt går jättebra i skolan också, kanske ligger lite back med en del saker men det får man ta för man hinner inte med så mycket med att plugga när man nästan har praktik tre dagar i veckan, så man hinner inte med så mycket som egentligen vill. 

Men jag ger mig inte för jag ska klara det och jag ska klara alla kurser och alla ämnen innan studenten, ska klara det med betygen också!